Nytt beslut från Jordbruksverket
Du måste provta dina hjortar för CWD

Jordbruksverket har beslutat att alla ägare av kronviltshägn måste provta sina kronvilt för sjukdomen CWD under 2021. Vilka djur ska provtas och hur många prover ska tas? 

Vilka djur ska provtas och hur många prover ska tas? 

Du ska provta alla kronvilt över ett års ålder inom följande kategorier:
– djur som självdött
– djur som du tvingas avliva på grund av skada eller sjukdom, t.ex. vid kalvning eller brunst
– avfallna eller avmagrade djur som du gallrar ut

Du ska också provta ett antal av de friska djur över ett års ålder som du planerar att slakta under 2021 – men du behöver inte slakta extra för att provta. I tabellen nedan ser du hur många friska djur du behöver provta.

Antal kronvilt i hägnet enligt årsrapport för 2020Antal normalslaktade djur som ska provtas
Färre än 202
21-505
51-10010
Fler än 10020

Exempel: Du som har 80 djur ska provta 10 av de djur du slaktar.

GÖR SÅ HÄR

Skjut i ögat (inte i nackbasen, då förstörs provmaterialet) eller i bröstet.

Ta prov från hjärnstammen och de två käklymfknutorna. Instruktionsfilmer finns här på Hjorthälsans hemsida samt på www.cwd.se

Material beställer du hos SVAs viltsektion: tel 018-67 40 00. SVAs viltsektion svarar också på frågor om CWD-provtagning.

När du provtar friska djur bör du vänta med att äta dem tills du fått provsvaret. Du kan dock stycka ned, märka upp och frysa in djuren.

ERSÄTTNING

Du kan få 450 kr per insänt prov. Om du får en köttförlust pga. skott i bröstet så kryssar du i det också på blanketten – det ersätter vi med 400 kr.

Länk till blankett för ersättning för provtagning och köttförlust (blankett här: https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/d278.html)

VARFÖR GÖRS CWD-PROVTAGNING I SVERIGE?

CWD (chronic wasting disease) är en dödlig sjukdom hos hjortdjur som finns i olika varianter. Efter första fallet av CWD i Norge 2016 beslutade EU att Sverige (och vissa andra länder) skulle övervaka CWD hos vilda och hägnade hjortdjur och ren. Syftet var att förstå var sjukdomen finns och hur den beter sig, t.ex. om den är smittsam.

Norge har stora problem med CWD hos ren. I USA har smittsam CWD blivit permanent befäst hos hjortar i stora områden. Konsekvenserna för viltstammarna är allvarliga.

Om det finns smittsam CWD så måste vi hitta den och agera i tid – annars finns risken att vi inte kommer åt den. Det gäller också i ditt hägn!

KONSEKVENSER OM DU INTE PROVTAR

Om du inte övervakar dina egna djur kan du upptäcka sjukdomen för sent och få stora problem. Du ska alltså provta för att säkra dina egna djur!

Om inte Sverige lyckas utföra övervakning av riskdjur lägger EU fast andra villkor för hur övervakning ska göras i framtiden. Då blir det troligen krav på provtagning av alla hjortdjur som säljs för konsumtion via vilthanterings- anläggning eller direkt till konsument. Det skulle vara mycket kostsamt för Sverige och för de företag som verkar inom jaktbranschen. Det skulle också sannolikt påverka förvaltningen av älg och kronvilt negativt.

KONTAKTPERSONER PÅ JORDBRUKSVERKET

Maria Cedersmyg: [email protected] Karolina Wall: [email protected]
Vi nås också via växeln 036-15 50 00.

Kontakta gärna oss på Hjorthälsan om du undrar något kring provtagningen, eller behöver hjälp!

Uppdatering (nov 2020): Övervakning av avmagringssjuka (CWD) hos hägnad kronhjort 2020

Vi släpper nu en kort informationsfilm om den resterande provtagningen hos hägnad kronhjort under 2020.

Det ni alla ska tänka på är följande:

  • Först och främst provtas sjuka, skadade och självdöda djur (dvs riskdjur), men kan man som hägnägare inte ta de 4-5 prover som erfordras går det även att ta i normalslakten, så länge djuren är över 18 månader gamla. 
  • Provtagningsmaterial har de flesta förhoppningsvis redan fått, annars kan det beställas via mail till [email protected], eller telefon 018-674000 (08-16 vardagar). Vid problem – kontakta oss på Hjorthälsan!
  • Provtagningen är på ett sätt obligatorisk – tar vi inte dessa prover så kan EU ålägga oss att ta prover från alla djur framöver, vilket både kostar tid och pengar.
  • Ersättning erhålls för skedprov från hjärnan (plus lymfknutor) och för köttförlust. Blanketter finns här: (två länkar).
  • Information om sjukdomen finns på vår hemsida men bra information finns även på SVAs hemsida, där man även kan följa övervakningen. www.sva.se/cwd
  • Skjut djuren i hals eller bog – annars förstörs provet. 
  • I vissa fall kan vi komma ut och hjälpa er med provtagning. Hör av er!

Det är alltså en vädjan från oss och myndigheterna att slutföra denna övervakning innan 31/12 2020. Man skickar antingen in en hel skalle, eller tar ett skedprov från hjärnan, tillsammans med ett prov från en av huvudets lymfknutor. Instruktionsfilmer finns nedan. 

Hjortägarna får 400 kronor per djur för köttförlusten och ytterligare 300 kr per djur om man tar skedprov enligt SVAs instruktioner (se klipp nedan). 

Det är olika kategorier av djur som kan provtas, men gemensamt är att det ska vara kronhjort och de ska vara äldre än 18 månader:

Riskdjur. Primärt är man intresserade av djur som ingår i denna kategori. Dessa djur är självdöda eller sjuka och uppvisar symptom på sjukdom från det centrala nervsystemet. Det kan vara en eller flera symptom på vinglighet, ökad salivering, avmagring, raggig päls, svårigheter att gå, desorientering, avtrubbade sinnen (hörsel, lukt, syn) mm. Hindar som dör under kalvning ingår, liksom hjortar som hittas döda i samband med brunsten.

Äldre utslaktningsdjur. Sekundärt är man intresserade av äldre djur som kanske inte ser direkt sjuka ut men som ändå är allmänt skruttiga. Dåliga äldre hindar, hindar som inte blivit dräktiga, gamla utslagshindar helt enkelt. Eller möjligen returhjortar. En del av dessa djur äts upp, men går sällan till försäljning utanför hushållet.

Övriga vuxna djur. Vuxna djur som slaktas, som är fullt friska, och som oftast går in i livsmedelskedjan. Enda skillnaden från kalvar och ungdjur (spetsar och smalhindar) är att de är äldre än 18 månader.

  • Under slakten i höst och vinter kan man hålla koll magra och skruttiga, djur, och därefter fokusera enbart på vuxna djur. 

Det man måste komma ihåg är att kött från djur som provtagits men som ändå skall säljas eller ätas i hemmet måste kunna spåras. Man kan då märka upp kroppen i första hand och paketen/påsarna med kött i andra hand. Analysen tar några dagar att få svar på.

Tack för er medverkan!

Läs mer om CWD övervakningen

Så här fyller du i en CWD remiss

Lungmask

Inom hjortnäringen är lungmasken ofta sedd som ett av de största hoten mot hälsan och välfärden för djuren. Framför allt hos kronhjort kan denna parasit ställa till skada genom att indirekt orsaka försämrad viktutveckling hos kalvar. Hjortar kan smittas av både sin egen art av lungmask (Dictyocaulus eckerti) och nötkreaturens lungmask (Dictyocaulus viviparus). Hos vuxna djur orsakar den sällan problem, även om en försämrad viktutveckling under kalvtiden kan orsaka fördröjd (upp till flera år!) könsmognad, vilket i sin tur påverkar besättningens tillväxt och ekonomi.  

Lungmaskens larver, som utsöndras med avföringen, trivs i fuktiga marker. Man har även visat att svampen Pilobilus (tillhörande slungmögelsvamparna), och som växer i avföring, underlättar för larvernas utveckling på betet. Larver på betet kan överleva relativt kalla temperaturer, men har svårt att överleva i torra beten på sommaren. 

Grafik över lungmaskens livscykel hos hjort. Modifierad efter Deer Industry New Zealand www.deernz.org.nz

Lungmaskens livscykel

Efter att en hjort har fått i sig larver via betet (A), vandrar dessa från tarmen (B) via blodkärl och lymfa till lungorna (C), där de mognar till vuxna maskar.

Dessa vuxna maskar stannar i lungorna och börja utskilja ägg (D). Äggen hostas upp och sväljs ned för att sedan utsöndras med avföringen (E).

Symptom på lungmaskinfektion

Direkta symptom på lungmaskinfektion är hosta. Hostan visar sig oftare när djuren stressas, till exempel vid flytt eller drivning i hanteringsanläggning eller melan hägn. Indirekta symptom är som ovan beskrivet nedsatt viktutveckling hos kalvar och raggig päls. Symptomen börjar oftast under senare delen av sommaren. Vid slakt av kalvar på hösten och vintern kan man ibland se förändringar i lungornas kanter i form av missfärgningar, ojämnheter, och små knölar. Klipper eller skär man upp de små och större luftrören i lungorna kan ibland de ljusa trådlika maskarna framträda. Dessa är mellan 3-8 cm långa.

Mer information om parasitprovtagning

Länkar med aktuell information

Tuberkulos hos hjort

Kontrollprogram för tuberkulos hos hjort

Godkända tb-kontrollanter

Lilla leverflundran

Stora leverflundran