Uppdatering (nov 2020): Övervakning av avmagringssjuka (CWD) hos hägnad kronhjort 2020

Vi släpper nu en kort informationsfilm om den resterande provtagningen hos hägnad kronhjort under 2020.

Det ni alla ska tänka på är följande:

  • Först och främst provtas sjuka, skadade och självdöda djur (dvs riskdjur), men kan man som hägnägare inte ta de 4-5 prover som erfordras går det även att ta i normalslakten, så länge djuren är över 18 månader gamla. 
  • Provtagningsmaterial har de flesta förhoppningsvis redan fått, annars kan det beställas via mail till [email protected], eller telefon 018-674000 (08-16 vardagar). Vid problem – kontakta oss på Hjorthälsan!
  • Provtagningen är på ett sätt obligatorisk – tar vi inte dessa prover så kan EU ålägga oss att ta prover från alla djur framöver, vilket både kostar tid och pengar.
  • Ersättning erhålls för skedprov från hjärnan (plus lymfknutor) och för köttförlust. Blanketter finns här: (två länkar).
  • Information om sjukdomen finns på vår hemsida men bra information finns även på SVAs hemsida, där man även kan följa övervakningen. www.sva.se/cwd
  • Skjut djuren i hals eller bog – annars förstörs provet. 
  • I vissa fall kan vi komma ut och hjälpa er med provtagning. Hör av er!

Det är alltså en vädjan från oss och myndigheterna att slutföra denna övervakning innan 31/12 2020. Man skickar antingen in en hel skalle, eller tar ett skedprov från hjärnan, tillsammans med ett prov från en av huvudets lymfknutor. Instruktionsfilmer finns nedan. 

Hjortägarna får 400 kronor per djur för köttförlusten och ytterligare 300 kr per djur om man tar skedprov enligt SVAs instruktioner (se klipp nedan). 

Det är olika kategorier av djur som kan provtas, men gemensamt är att det ska vara kronhjort och de ska vara äldre än 18 månader:

Riskdjur. Primärt är man intresserade av djur som ingår i denna kategori. Dessa djur är självdöda eller sjuka och uppvisar symptom på sjukdom från det centrala nervsystemet. Det kan vara en eller flera symptom på vinglighet, ökad salivering, avmagring, raggig päls, svårigheter att gå, desorientering, avtrubbade sinnen (hörsel, lukt, syn) mm. Hindar som dör under kalvning ingår, liksom hjortar som hittas döda i samband med brunsten.

Äldre utslaktningsdjur. Sekundärt är man intresserade av äldre djur som kanske inte ser direkt sjuka ut men som ändå är allmänt skruttiga. Dåliga äldre hindar, hindar som inte blivit dräktiga, gamla utslagshindar helt enkelt. Eller möjligen returhjortar. En del av dessa djur äts upp, men går sällan till försäljning utanför hushållet.

Övriga vuxna djur. Vuxna djur som slaktas, som är fullt friska, och som oftast går in i livsmedelskedjan. Enda skillnaden från kalvar och ungdjur (spetsar och smalhindar) är att de är äldre än 18 månader.

  • Under slakten i höst och vinter kan man hålla koll magra och skruttiga, djur, och därefter fokusera enbart på vuxna djur. 

Det man måste komma ihåg är att kött från djur som provtagits men som ändå skall säljas eller ätas i hemmet måste kunna spåras. Man kan då märka upp kroppen i första hand och paketen/påsarna med kött i andra hand. Analysen tar några dagar att få svar på.

Tack för er medverkan!

Läs mer om CWD övervakningen

Så här fyller du i en CWD remiss

Lungmask

Inom hjortnäringen är lungmasken ofta sedd som ett av de största hoten mot hälsan och välfärden för djuren. Framför allt hos kronhjort kan denna parasit ställa till skada genom att indirekt orsaka försämrad viktutveckling hos kalvar. Hjortar kan smittas av både sin egen art av lungmask (Dictyocaulus eckerti) och nötkreaturens lungmask (Dictyocaulus viviparus). Hos vuxna djur orsakar den sällan problem, även om en försämrad viktutveckling under kalvtiden kan orsaka fördröjd (upp till flera år!) könsmognad, vilket i sin tur påverkar besättningens tillväxt och ekonomi.  

Lungmaskens larver, som utsöndras med avföringen, trivs i fuktiga marker. Man har även visat att svampen Pilobilus (tillhörande slungmögelsvamparna), och som växer i avföring, underlättar för larvernas utveckling på betet. Larver på betet kan överleva relativt kalla temperaturer, men har svårt att överleva i torra beten på sommaren. 

Grafik över lungmaskens livscykel hos hjort. Modifierad efter Deer Industry New Zealand www.deernz.org.nz

Lungmaskens livscykel

Efter att en hjort har fått i sig larver via betet (A), vandrar dessa från tarmen (B) via blodkärl och lymfa till lungorna (C), där de mognar till vuxna maskar.

Dessa vuxna maskar stannar i lungorna och börja utskilja ägg (D). Äggen hostas upp och sväljs ned för att sedan utsöndras med avföringen (E).

Symptom på lungmaskinfektion

Direkta symptom på lungmaskinfektion är hosta. Hostan visar sig oftare när djuren stressas, till exempel vid flytt eller drivning i hanteringsanläggning eller melan hägn. Indirekta symptom är som ovan beskrivet nedsatt viktutveckling hos kalvar och raggig päls. Symptomen börjar oftast under senare delen av sommaren. Vid slakt av kalvar på hösten och vintern kan man ibland se förändringar i lungornas kanter i form av missfärgningar, ojämnheter, och små knölar. Klipper eller skär man upp de små och större luftrören i lungorna kan ibland de ljusa trådlika maskarna framträda. Dessa är mellan 3-8 cm långa.

Mer information om parasitprovtagning

Länkar med aktuell information

Tuberkulos hos hjort

Kontrollprogram för tuberkulos hos hjort

Godkända tb-kontrollanter

Lilla leverflundran

Stora leverflundran