Kalvars kroppskondition är resultatet av flera samverkande faktorer och problemen uppstår sällan plötsligt. Grunden läggs ofta redan under sommarperioden, då djuren bygger upp hull, muskelmassa och hindarna ska producera mjölk. Kalvar som föds av stora välnärda hindar och som lämnar sommaren i gott skick har betydligt bättre förutsättningar att klara vintern.
Under vintern växer inte djuren speciellt mycket. Men går de in i vintern i undermåligt hull behöver de både ha foder av god kvalitet plus att fodret ska vara tillgängligt. Bra foder ger otillräcklig effekt om ranglåga djur inte får tillräckligt med tid vid foderplatserna. För få utfodringsplatser eller hög beläggning i hägnet kan leda till konkurrens, där kalvar och svagare djur trängs undan. Torra somrar förvärrar ofta situationen genom att minska både mängd och kvalitet på betet, vilket ställer krav på anpassning av djurtäthet och utfodringsstrategi.
Avelsarbetet har stor betydelse för kalvarnas storlek och kondition. Rekrytering av små hindkalvar kan leda till en negativ spiral där smalhindar producerar små och sårbara kalvar. Ett selektivt urval av större och starkare hondjur ger bättre långsiktiga resultat.
Kalvgömmor kan fungera som en tillfällig lösning för kalvar som har svårt att hävda sig vid foderplatserna. De ger möjlighet till ostörd utfodring och kan vara avgörande under utsatta år, men ersätter inte behovet av att åtgärda grundorsakerna.
Viktiga faktorer att beakta:
• Sommarens beteskvalitet och djurens viktökning
• Utfodringens kvalitet, mängd och antal foderplatser
• Beläggning och konkurrens i hägnet
• Avelsurval och rekrytering av hondjur
• Kalvgömma som tillfällig, kompletterande åtgärd
